Kategoriarkiv: Nora

berättarteknik, Bokmässan, författardröm, Funderingar, Nora, skrivproduktivitet, skrivtips

Redigering – steg 1 – kolla storyn

1 kommentar

Idag ska jag börja skriva, eller rättare sagt jag ska börja en ny omgång redigering.

att läsa böcker ger skrivtips och skrivteknik till redigering av den egna romanen
Förväntar mig en uppenbarelse
Foto: Emma Ode

Jag har flyttat fram det, om och om igen. Först ” till hösten”, sedan ”efter bokmässan”, sen ”så fort jag plöjt genom mailkorgen och att-göra-listan något så när”.

Idag är dagen när det inte finns akuta eldar kvar att släcka. Dvs DAGEN när jag ska öppna manuset igen… Det ligger utskrivet på papper i en fysisk plastmapp. Det finns anteckningar från en läsare (som lyckligtvis både är manusförfattare och min vän).  Och som en sockrig ros på princessbakelsen så fick jag nu på morgonen en strategi för redigering från en av mina favoritpodcastar: ”skriv en bestseller”. Så här:

  1. Kolla berättelsen (dramaturgi, röd tråd, start och mål)
  2. Stryk det som inte ska vara med (stycken inte ord)
  3. Flytta runt (kapitel, scener, stycken)
  4. Skriv till det som fattas (karaktärsutveckling, miljöer)
  5. Skriv om det som behöver skrivas om (tempo, scener, personer)
  6. Finlira (språket, ton, planteringar)
  7. Maxa (?)

Alltså: man ska göra en sak i taget i ordningen ovan i motsats till ”allt på samma gång” (min bästa gren).

Jag tycker listan och resonemanget verkar så vettigt att jag på allvar ska försöka hålla mig till listan.

Med andra ord så ska jag kolla berättelsen idag. Och jag vet med mig att ”dramaturgi” och ”röda tråd” det är min sämsta gren. Utifrån alla lektörsutlåtanden jag fått i samband med refuseringar…

Så nu kör jag! Kolla att berättelsen håller! Tjoho, here we go!!! Ska bli härligt att jobba med skrivandet igen även om jag är rejält rädd för romanen i det här läget…

p.s. Just nu vet jag inte vad som ingår i ”maxa” men om jag någonsin kommer ner till punkt sju i listan för redigering så tror jag att jag insett det då. Annars skulle man ju kunna lägga en liten fråga till podcasten.

berättarteknik, författardröm, Funderingar, Nora, skrivarpodden

dramaturgen tittade på romanen

Lämna en kommentar

Dramaturgen tittade på min roman om Nora, och vad hittade hon väl där…

Jo hon hittade en svag dramaturgi… suprise… tja, kanske inte så mycket överraskning över det. För det är nämligen vad vartenda refuseringsbrev säger om mina romaner. Intressant språk, spännande karaktärer men svag dramaturgi…  eller ”ingen röd tråd” vilket jag tolkar som exakt samma sak.

Det är så väldigt märkligt: att man (läs jag Kerstin Önnebo) kan stå och råda andra om och om igen (i exempelvis en podcast) om att såhär och sådär funkar dramaturgi. Men när det kommer till ens (min) egen jäkla roman så är det som om allt det där kunnandet och tyckandet lägger sig i en likkista och stannar där tills det åter är dags att titta på någon annans alster.

 

När ska jag lära mig av mig själv? (eller gärna någon annan för den delen, kanske lättare att ta råd utifrån…)

Dramaturgen sa ”Varför?”, ”Varför gör Nora ditten?” och ”Varför gör Nora datten?”. ”Jag förstår inte Nora”, ”Jag förstår inte VARFÖR Nora gör det hon gör”. ”Vad har Nora för mål?” ”Vad driver henne?” och så försökte dramaturgen säga samma sak på ett femtiotal sätt till så jag liksom skulle förstå. Och här sitter jag, en vecka senare och tänker… ”Vad är det för fel på berättelsen om Nora??? Vad ska jag göra med den?”

Ja, jag skulle ju kunna ta och lyssna  på ett av skrivarpoddens tre avsnitt om ”Hjältens resa” exempelvis… eller något av alla de andra avsnitten om dramaturgi… eller läsa någon av mina anteckningar från författarskolan…

Eller bara sätta mig ner med manuset och besvara frågan VARFÖR.

berättarteknik, författardröm, Nora, skrivtips, vänskap för nybörjare

Skrivtips 9

Lämna en kommentar

SKRIVTIPS 9: Gör det enkelt, det blir komplicerat ändå (Maria Mounsbach) – En roman blir mer och mer komplex efter hand som man jobbar med den.

Lyssnar du på Ligga med P3? Maria och jag gick i samma klass på Fridhems folkhögskolas skrivarlinje. Förutom att vara en av de roligaste människor jag känner så är Maria klipsk av bara helvete och har en härlig klump klokhet på det.

Kerstin ÖnneboI slutet av första årets utbildning började vi planera våra projekt inför tvåan då man skriver en roman (eller annat projekt) under ett läsår. Självfallet var dessa projekt samtal under många fikor och luncher.

Min vana trogen planerade jag många saker samtidigt. Ett triangeldrama över tre generationers kvinnor, social obekvämlighet, parodi på spiongenren, depression, föräldralängtan och lite kärlek och lyteskomik på det. Allt detta planerade jag att få plats med i en och samma roman.

Det var då Maria såg mig i ögonen och sa något av det klokaste jag hört ”Gör det enkelt i början, det blir komplicerat ändå”. Det ligger inte för mig att ta råd, så jag skrev min roman och försökte klämma in alla mina ideer, och splittrat och svårjobbat blev det. Ja jävlar i det.

Efter det året var jag lite mer mottaglig för rådet. Nästa projekt (denna gång på Lunds Universitets författarskola) utgick jag från ett enda ord: Vänskap. Och visst hade Maria rätt, det blev komplicerat nog ändå, efter hand som jag jobbade med romanen. Ja jävlar i det.

Så jag drar en kopia av Maria Mounsbachs råd: Gör det enkelt, det blir komplicerat ändå – En roman blir mer och mer komplex efter hand som man jobbar med den.