Kategoriarkiv: Uncategorized

skrivarpodden pratar spontanmanus med Bonniers

Albert Bonniers ger ut runt 100 titlar per år, inräknat stallförfattarna. Förra året var det många debutanter, alltså en handfull. Dessa gallras ut ur spontanhögen som varje år uppgår till mellan 1000 och 2000 manus. 

Rebecca Cronsten är koordinator för detta arbete och samlar varje vecka manusgruppen för att gå igenom de nyinskickade manusen. Och varje vecka skickas något av dem vidare till lektör för läsning från pärm till pärm, ibland går upp till tio manus ut till genomläsning.

Hör Rebecca berätta om hela processen och om Bonnierförlagens arbetsvardag.

Av: Kerstin Önnebo, Musik: Maria Eggeling. 


Lyssna här!

Intervju i repris

För ett tag sen fick jag erbjudandet att bli intervjuad på Charlotte Cederlund blogg. Jag återpublicerar inlägget nedan.charlotte cederlund Eller så kan du läsa det i original här.

Hej Kerstin, berätta lite om dig själv och om Skrivarpodden!
   Hej! Först: Tack för att jag får gästblogga hos dig. Det här är min bloggpremiär, så det här är ju grymt spännande…
   Jo Skrivarpodden. Jag har faktiskt en tagline, det sägs att man ska ha det… “Skrivarpodden – En podcast om skrivandets hantverk och bokens väg från drömmare till läsare.” och där tycker jag att jag fått med det mesta.
   När jag började var jag inspirerad av “The writing show” Jag gick igenom olika dramaturgiska modeller och pratade böcker ur ett feministiskt perspektiv. Men nu, två år senare, har podcasten utvecklas till en intervjupodcast. En följd av att jag själv använt den på samma sätt som jag vill att den ska bli använd av lyssnarna: som ett sätt att umgås med andra med författarambitioner och för att skapa ett sammanhang till det ofta mycket ensamma arbetet med att skriva. Skrivarpodden är nästan hela mitt sociala umgänge nu för tiden.
Vad fick dig att starta en podcast?
   Jag hade funderat på podcasten länge när jag startade den för två år sen. Redan då fanns det en uppsjö med underbara poddar på ämnet kreativt skrivande, men alla var amerikanska/engelska. Jag tyckte det var så synd att det inte fanns på svenska, om svenska författare och branschförhållande. Jag har haft podcast som mitt primära mediakonsumtionformat i snart tio år så var det så underbart när jag äntligen bestämde mig för att våga göra min egen. Nu är Skrivarpodden min lilla älskling och en så stor del av mitt liv, att jag inte riktigt förstår vad jag gjorde och tänkte på innan jag startade den.

Vad är ditt mål med Skrivarpodden?

   Det är så luddigt och odefinierat, precis som mitt skrivande. Vad vill man med det ena och det andra, ingen aning! Men samtidigt är det glasklart! Jag vill kommunicera, både med mina texter och min podcast. Jag vill vara en del av världen, och vill att världen ska vara en del av mig. Sammanhang helt enkelt!

Hur väljer du ämnen till podden?

Det är slumpmässigt och spontant. De flesta jag tar kontakt med är tips från vänner eller författare till böcker som jag läst och uppskattat. Ibland tar jag bara en yrkesroll vars perspektiv jag vill höra, googlar och ser vad som händer. Jag älskar förstagångsmöten, speciellt när man har något specifikt att sitta ner och prata om. Supernervös innan första handslaget, och superlycklig vid sista.

Vilken av alla intervjuer du gjort har varit roligast att göra och vilken har varit svårast?

   Nästan alla möten är mysiga och givande, jag tar ju kontakt med personer som har väckt en positivt klang inom mig, och vi pratar om saker som intresserar oss båda. Väldigt goda förutsättningar helt enkelt.
   En del möten blir märkliga. En gång tog jag kontakt med en person som drev ett eget företag som jag antog hen brann för. Så var inte fallet. Intervjun blev superkass, allt blev superkass. Jag har inte lagt ut intervjun.
   Om jag ska välja ut en höjdpunkt skulle det exempelvis kunna bli Beate Grimsrud. Hon är en så spännande person, och hennes “Jag smyger förbi en yxa” nockade mig. Dessutom var jag inbjuden till hennes hem och hon berättade en massa spännande saker off-record. Men det är mer regel än undantag…
   Den svåraste intervjun var din intervju… Jag var ofokuserad och hade superdålig koll på ämnet “action-scener”. Jag ställde konstiga frågor och sa ännu konstigare saker. Men du berättade på bra, och det kommer att bli super när jag klipper bort mig själv ur ljudfilen.

Vem skulle du helst vilja intervjua och om vad, om du kunde välja helt fritt?

Jag älskar Elise Johansson. Jag vill att mina gäster ska välja tema så att det är något som triggar dem. Och jag har ju ingen aning om vad som triggar Elsie, men det som triggar mig när jag läser henne är närheten till karaktärerna, och detaljerna.

Vad är det svåraste med att driva en podcast?
Det är inte alls svårt. Det är just enkelheten i mediet som är så tilltalande. Dock tar det väldigt mycket tid, och det kan ju bli en svårighet ibland. Då sänker jag nivån, omformulerar upplägget, eller ber om hjälp utifrån. Jag har som ambition att läsa hela författarskapet innan jag gör en intervju, men det får jag slira på lite då och då. Ibland är det svårt att hitta in till djupet, angelägenheten i samtalet, speciellt om någon är stressad, men om man tar till ordentligt med tid så brukar det lösa sig. Klippningen kan vara en utmaning, men ju mer jag klipper ju bättre blir grundarbetet med att lägga upp samtalet på ett vettigt sätt. Allt är träning…

Skrik drömmen

bild (3)Två böcker ute, sägs det, så får man göra det. Kalla sig författare (och gå med i författarförbundet).

Jag snubblar ibland, råkar säga att jag är DET fast jag inte släppt en enda. Nej i mitt fall får man säga att jag skriver, nej, nej absolut inte får jag sedan förtydliga när när de utgår från att jag är journalist, jag skriver romaner men jag är inte utgiven än. Ska du bli författare? frågar de då med glimten i ögat, som om det är ett skämt. Ja, så är det. Då dör samtalet, i ren förundran över min naivitet.

Vad är det som är så laddat med epitetet? Varför kan man inte bara tänka på det på samma sätt som en juriststudent planerar att hen ska bli domare. Den vägen är också lång och arbetsam.

Det uppfattas till och med ofta förmätet att säga att jag vill bli författare. Ibland vågar jag inte ens stå för att jag drömmer om att bli författare. Drömmer! Är inte det en rättighet, nästan en skyldighet! Att drömma om stora ting.

Sanna Lindroth och Maria Maunsbach, två av mina vänner från Fridhems skrivarlinje berättar att de känner en lättnad över att ha påbörjat en vanlig utbildning, som de kan hänvisa till när folk frågar. En klädsam mantel av anspråkslöshet. Sen får de smygkämpa mot sin dröm på stunder som blir över. Lyssna på vårt samtal här.

Fortsätt läsa Skrik drömmen

Första-kapitel-lista

koncentrerad jobbarFråga: Vad ska första kapitlet innehålla?

Svar: Det finns inget ska.

Det är ju alltid där man landar, när man diskuterar skrivande. Att enda alternativet är att skriva utifrån sin övertygelse och sitt hjärta. Varje person (och varje verk) är unik.

Det låter självklart i mina öron. Men det finns ett men: Jag har så sjukt svårt att göra eller tänka något alls, om jag inte har en mall, en metod, en teknik. NÅGOT att utgå från.

Fortsätt läsa Första-kapitel-lista

skrivarpodden

Snart firar skrivarpodden 50 avsnitt! Med publicering varannan torsdag innebär det nästan två år! Tänk vad tiden går fort fort fort. Om några veckor ska jag upp till MEG-mässan i Göteborg och göra en intervju på scen. Jag är ganska nervös, har inte suttit på scen sedan bokmässan. Men det kommer säkert gå bra, min erfarenhet är att gästerna fixar till det om man bara sitter tillräckligt tyst och nickar tillräckligt ofta…

Har du inte hört  skrivarpoddens tidigare avsnitt så lyssna här!

cropped-IMG_0474.jpg

Fortsätt läsa skrivarpodden