SKRIVTIPS 24 (Inger Lundins budord 10): Du ska skriva och skriva om tills du är nöjd.

Nöjd ligger inte för mig. Men ah, va faan ligger för mig. Det är i det läge jag brukar skicka in eller lägga ett projekt i jävligt-mycket-senare-mappen.

Jag har aldrig testat att skriva om en roman. Då menar jag att man stänger det befintliga dokumentet, tar fram ett nytt tomt och skriver alltihop en gång till, ur minnet. Jag jobbar istället med utkast och omarbetningar. Jobbar från början till slut om och om igen. Då början är min sämsta gren brukar jag faktiskt köra ||:början till slut – början – vila – läsa igenom:||.

Jag försöker angripa manuset med en ny vinkel i varje omarbetning, så att det ska bli lite intressantare att jobba med det. Dessutom tror jag att det blir bättre om man arbetar utifrån olika tekniker.

Något som glädjer mig mycket i Vänskap för nybörjare som jag arbetar med just nu är att jag verkar återkomma till startpunkten. Som cirkeln i Hjältens resa typ. Tillåt mig förklara.

När jag påbörjade projektet så ville jag undersöka vänskap. Jag ville göra det utifrån fem perspektiv som skulle väga lika tungt. Under arbetet gång har romanen handlat om allt möjligt: maktstrukturer, feminism, vardag, sex, föräldraskap, skuld, egoism, kärlek över generationer, död, depressioner etc. etc. Men i det läge jag befinner mig i nu så tror jag faktiskt att den handlar om vänskap! Under arbetets gång har jag dessutom intresserat mig för vissa personer och haft ett apatiskt förhållande till andra. Men nu kan jag inte se att någon skulle ha en större utrymme eller vara mer sympatisk än någon annan.

Detta måste ju betyda något. Att romanen är redo för nästa varv i sin resa, exempelvis. Och härmed är även denna julkalendern slut och bloggen är redo för sitt nästa varv i sin resa…

Tack Inger för budorden som jag använt i inläggen och tack läsare för detta året! Ses 2017!

/Kerstin